MIK & läsfrämjande
biblioteken i Göteborg
Teman
Under MIK-jam arbetar du i grupp med ett av nedan listade teman. Med utgångspunkt i frågeställningarna nedan kommer ni under evenemanget att formulera egna frågeställningar och utmaningar att fördjupa er i.
Frågeställningar för samtliga teman:
Hur påverkas de unga?
Vilka kunskaper och färdigheter behöver de unga?
Hur förstärks utmaningarna av exempelvis språkliga, kulturella och andra barriärer?
Hur kan biblioteken arbeta med dessa frågor tillsammans med unga?
I en digital värld där tekniken hela tiden utvecklas och där spelreglerna plötsligt kan ändras, hur säkerställer vi att bibliotekens kompetenser är tillräckliga och aktuella?
Använd gärna frågeställningarna som utgångspunkt i era samtal. Utöver dessa, har varje tema specifika frågeställningar.
Nyttiga länkar för samtliga teman:
Ungar och medier 2023, Statens medieråd
Digitala lektioner, Internetstiftelsen
Internetkunskap, Internetstiftelsen
Svenskarna och internet 2023, Internetstiftelsen
Inspiration till att arbeta användarcentrerat (UX) på biblioteket:
Verksamhetsutveckling med användaren i fokus, Digiteket
Boken MIK-jam – en kreativ metod för verksamhetsutveckling: tre praktiska exempel, Region Östergötland (scrolla ner till MIK-jam)
Kreativt skrivande - kreativa verktyg och metoder
13-18-åringar anger att de en vanlig dag använder internet mer än 5h på sin fritid och att de ägnar för mycket tid åt mobilen, sociala medier, YouTube och datorspel. Ungefär 75% anger samtidigt att de ägnar för lite eller ingen tid åt att läsa böcker eller tidningar, och enligt devisen “inget läsande, inget skrivande” minskar även skrivandet. Idag finns dock digitala verktyg och hjälpmedel som gör det både enklare och mer lustfyllt att både läsa och skriva, och den språkliga förståelsen hos digitala verktyg blir samtidigt allt bättre. Artificiell intelligens kan idag skapa texter som enkelt går att missta för att vara skrivna av t.ex. en elev i skolan. Den fortsatta tekniska utvecklingen kan antas påverka medborgarens lust och behov av att kunna skriva, läsa, granska och tolka information, på sätt som vi kanske inte är medvetna om idag.
Temaspecifika frågeställningar:
Vilka behov hos målgruppen barn och unga kan biblioteken möta? Hur kan vi få med barn och unga i arbetet?
Vad är digitalt skrivfrämjande? Hur kan biblioteken arbeta digitalt för att bidra till ökat skrivande byggt på lust?
Med den tekniska utvecklingen, hur påverkas ungas behov att utveckla läs- och skrivkunnigheter?
Inspiration 👇
Propaganda och källkritik – vinklade budskap
Idag kan vem som helst enkelt publicera information online, vare sig det handlar om att posta inlägg på sociala medier eller att publicera nyheter på en egen webbsida. Seriös journalistik blandas med konspirationsteorier, ensidigt vinklad information och känsloargument för att påverka dig som läsare. I den uppsjö av information som finns på nätet kan det vara svårt att avgöra en nyhets trovärdighet eller att stanna upp och reflektera. Mobiltelefonanvändning är den vanligaste dagliga aktiviteten bland unga där det snabba informationsflödet till stor del påverkas av algoritmer och där bilder, memes och rörlig media tar allt större utrymme.
Temaspecifika frågeställningar:
Hur tolkar vi bilder: hur kan budskap förmedlas och hur kan bilder manipuleras?
Vilka metoder används för att sprida desinformation bland unga / i ungas flöden?
Hur påverkas de källkritiska metoderna av AI och annan ny teknik?
Hur kan vi jobba med att sprida relevanta kunskaper till barn och unga?
Inspiration👇
Psykisk hälsa - barns mående online och offline
13-18-åringar anger att de en vanlig dag använder internet mer än 5h på sin fritid och att de ägnar för mycket tid åt mobilen, sociala medier, YouTube och datorspel. Omkring hälften anger att medieanvändningen några gånger i veckan leder till att de inte "gör vad de ska", t.ex. läxläsning, hjälpa till hemma, gå och lägga sig.
Sociala medier och internet spelar en viktig roll i ungas relationer där man umgås med vänner och skapar nya kontakter. Samtidigt är digital teknik ofta designad för att vara beroendeframkallande. Det höga tempot i onlineplattformar, ett hårt språk, olika typer av ideal och näthat är förekommande aspekter som kan ge upphov till stress, påverka ungas självbild negativt och ge en känsla av utanförskap.
Temaspecifika frågeställningar:
Hur påverkas unga av den egna digitala medianvändningen?
Varför och hur är digital teknik beroendeframkallande?
Var går gränsen mellan det digitala och IRL - och vad är skillnaden för unga?
Inspiration👇
Upphovsrätt - att äga, låna, dela eller stjäla?
Mycket av barn och vuxnas internetanvändning bygger på en delakultur. Vi skapar och sprider texter och bilder och delar sådant som andra har skapat. Upphovsrätt bygger på idén att den person som har skapat ett verk (av en viss verkshöjd) också ska ha ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas. Det ger oss skyldigheter som innebär att vi inte får dela vad som helst på internet eller använda i ett skolarbete, men även rättigheter som t.ex. låter ett barn bestämma ifall hens förälder får ladda upp en bild på hen, eller ifall en lärare vill visa upp barnets teckning på skolans webbplats.
Temaspecifika frågeställningar:
Vilka rättigheter och skyldigheter är särskilt relevanta för barn?
Hur fungerar upphovsrätt vid användning av AI och annan ny teknik?
Hur kan biblioteket arbeta lustfyllt med delakultur tillsammans med barnen?
Inspiration👇
Yttrandefrihet – barns röster ska höras
FNs konvention om barns rätt är lag och där står det tydligt att barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter. Bibliotek erbjuder många aktiviteter för barn och unga. Men går det att göra mer eller annorlunda för att barns egna röster och berättelser ska få höras? Vad innebär det att vara delaktig och hur kan barnen vara delaktiga på riktigt i vardaglig, digital verksamhet?
Temaspecifika frågeställningar:
Hur skapas en plats där barnen får ta emot och sprida information och tankar av alla slag?
Hur blir biblioteket en plats för barnen att uttrycka sig, inte bara i tal och skrift, men även i konstnärliga former eller genom andra uttrycksmedel som barnen själva väljer?
Hur kan vi använda barns intresse och kompetens och ta tillvara på deras åsikter när vi skapar MIK-verksamhet på biblioteket?