MIK-jam
digital biblioteksverksamhet med unga i fokus
Teman
Under MIK-jam arbetar du i grupp med ett av nedan listade teman. Med utgångspunkt i frågeställningarna nedan kommer ni under evenemanget att formulera egna frågeställningar och utmaningar att fördjupa er i.
Frågeställningar för samtliga teman:
Hur påverkas de unga?
Vilka kunskaper och färdigheter behöver de unga?
Hur förstärks utmaningarna av exempelvis språkliga, kulturella och andra barriärer?
Hur kan biblioteken arbeta med dessa frågor tillsammans med unga?
I en digital värld där tekniken hela tiden utvecklas och där spelreglerna plötsligt kan ändras, hur säkerställer vi att bibliotekens kompetenser är tillräckliga och aktuella?
Använd gärna frågeställningarna som utgångspunkt i era samtal. Utöver dessa, har varje tema specifika frågeställningar.
Nyttiga länkar för samtliga teman:
Digitala lektioner, Internetstiftelsen
Internetkunskap, Internetstiftelsen
Svenskarna och internet, Internetstiftelsen
Ungar och medier 2021, Statens medieråd
Barns rätt på internet, Anette Novak, Statens Medieråd
Yttrandefrihet – barns röster ska höras
FNs konvention om barns rätt är lag och där står det tydligt att barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter. Bibliotek erbjuder många aktiviteter för barn och unga. Men går det att göra mer eller annorlunda för att barns egna röster och berättelser ska få höras? Vad innebär det att vara delaktig och hur kan barnen vara delaktiga på riktigt i vardaglig, digital verksamhet?
Temaspecifika frågeställningar:
Hur skapas en plats där barnen får ta emot och sprida information och tankar av alla slag?
Hur blir biblioteket en plats för barnen att uttrycka sig, inte bara i tal och skrift, men även i konstnärliga former eller genom andra uttrycksmedel som barnen själva väljer?
Hur kan vi använda barns intresse och kompetens och ta tillvara på deras åsikter när vi skapar MIK-verksamhet på biblioteket?
Propaganda – vinklade budskap
Idag kan vem som helst enkelt publicera information online, vare sig det handlar om att posta inlägg på sociala medier eller att publicera nyheter på en egen webbsida. Seriös journalistik blandas med konspirationsteorier, ensidigt vinklad information och känsloargument för att påverka dig som läsare. I den uppsjö av information som finns på nätet kan det vara svårt att avgöra en nyhets trovärdighet eller att stanna upp och reflektera. Unga tar till största del del av nyheter via mobilen där det snabba informationsflödet till stor del påverkas av algoritmer och där bilder, memes och rörlig media tar allt större utrymme.
Temaspecifika frågeställningar:
Hur tolkar vi bilder: hur kan budskap förmedlas och hur kan bilder manipuleras?
Vad är våldsbejakande och antidemokratiska budskap? Och hur hänger dessa budskap ihop med propaganda och konspirationsteorier?
Vilka metoder används för att sprida desinformation bland unga / i ungas flöden? Och skiljer sig barns sätt att se på källkritik och källtillit från vuxnas?
Hur kan vi jobba med att sprida relevanta kunskaper till barn och unga?
VR - sociala och empatiska förmågor
Virtual reality kan användas för att resa till andra platser på jorden eller i universum, väcka minnen och lust hos äldre såväl som nyfikenhet hos barn och vuxna. VR är även kraftfullt för att förmedla andra personers vardag, exempelvis genom att uppleva vardagen i ett flyktingläger eller designa en VR-app som simulerar hur en person med autism kan uppleva människor, ljud och annat som man möter i vardagen.
Temaspecifika frågeställningar:
Vilka immersiva upplevelser finns tillgängliga idag, för att skapa intresse för litteratur och litterära verk, förklara och diskutera olika samhällsfunktioner, naturvetenskap och andra ämnen?
Hur kan VR användas i empatiskapande syfte?
Hur kan biblioteket, tillsammans med besökarna, skapa egna VR-prototyper?
Bibliotekskunnighet – att samla och sortera information
UNESCO har identifierat Bibliotekskunnighet som ett av de områden som invånare i en demokrati behöver kunna något om. Men vad innebär det att vara bibliotekskunnig? Vilka förmågor är viktiga att förmedla till de barn och unga som bjuds in till biblioteken för visningar och för att få lånekort? Under pandemin blev fysiska besök svåra att genomföra och många bibliotek runtom i landet ställdes inför stora och liknande utmaningar, vilket bidrog till en stark dela-kultur inom bibliotekssektorn. Just dela-kulturen och det cirkulära är centralt i bibliotekets tjänster, vilket även har inspirerat barn på förskolan att starta ett eget bibliotek.
Temaspecifika frågeställningar:
Vilka förmågor är viktiga att förmedla till de barn och unga som bjuds in till biblioteken?
Hur kan biblioteken förmedla bibliotekskunnighet till de som av olika anledningar inte tar sig till de fysiska lokalerna?
Hur kan bibliotekens tjänster inspirera barn till ett cirkulärt tanke- och förhållningssätt?