MIK-jam
Biblioteksutveckling för Agenda 2030
Teman
Under MIK-jam arbetar du i grupp med ett av nedan listade teman. Med utgångspunkt i frågeställningarna nedan kommer ni under evenemanget att formulera egna frågeställningar och utmaningar att fördjupa er i.
Frågeställningar för samtliga teman:
Hur kan biblioteken samverka kring hållbar utveckling tillsammans med lokala aktörer?
Hur kan biblioteken involvera invånarna, och intressera och engagera fler från lokalsamhället?
Nyttiga länkar för samtliga teman:
Globala målen – För hållbar utveckling, UNDP i Sverige
Design för delaktighet på internet
MIK, medie- och informationskunnighet, aktualiseras som ett viktigt kunskapsområde i relation till de globala målen. 98% av Sveriges befolkning har idag internetuppkoppling i hemmet och därmed tillgång till oändlig information och en uppsjö digitala verktyg och tjänster för att underlätta i vardagen. Samtidigt kan just internets överflöd vara såväl en bromskloss som en källa till misinformation, och 20% av ickeanvändarna av internet anser dessutom att tekniken är för krånglig.
Centralt i MIK är att vi lär oss genom praktiskt utövande. Begreppet "kunskap är makt" kan enkelt utökas till "kompetens är makt", dvs. förmågan att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Interaktiva verktyg som låter användaren själv utforska, prova-på och leka kan många gånger ge en djupare inlärning än ett som endast "förklarar hur något ligger till".
Öppna resurser möjliggör idag för fler att skapa egna verktyg och upplevelser, såsom spel för att lära om desinformation, digitala escape rooms, VR-upplevelser om skogsskövling eller lekfulla simuleringar för att visa hur fördomar kan leda till segregation. Kanske kan erfarenheten av att själv skapa en enkel hemsida väcka insikten om att vem som helst kan skapa en webbplats för att sprida desinformation, eller kunskap om de globala målen.
Temaspecifika frågeställningar:
Hur kan biblioteken arbeta för ökad digital kompetens genom kreativt skapande?
Hur kan design och teknik (programmering, VR/AR/MR, lekfulla verktyg m.m.) användas för att skapa ett ökat intresse för hållbar utveckling och för att diskutera de globala målen?
Hur kan biblioteken tillsammans med besökarna arbeta för jämlikhet och delaktighet på internet?
Inspirerande länkar:
#163 – Hur kan teknik bygga en hållbar värld?, Digitalsamtal
Kommunikation för en hållbar värld
Vi kan inte kommunicera bort klimatkrisen, och vi kan inte kommunicera bort vårt eget ansvar att själva bidra till en hållbar värld. Men god kommunikation kan förmedla vad biblioteket gör för att främja hållbar utveckling samt inspirera till kollektivt agerande.
Att kommunicera komplexa utmaningar, såsom som de globala målen, innebär ofta en utmaning i att beskriva allvaret utan att skrämmas. Samtidigt som klimatångesten ökar i Sverige menar psykologer att det är bra att frågan får uppmärksamhet och diskuteras i samhället, då det ger validering åt känslorna och ökar chansen att skapa politiskt tryck. Det är även viktigt att beskriva vad som går att förändra, så att mottagaren inte står utan verktyg.
God kommunikation handlar till stor del om kunskapsförmedling, med makt att skapa dialog och bidra till kreativt och socialt initiativtagande samt positiva samhällsförändringar.
Temaspecifika frågeställningar:
Vilken typ av kommunikation krävs för att främja ett hållbart kollektivt agerande?
Hur kan kommunikation användas för att öka intresset för hållbar utveckling?
Hur kan biblioteken dra nytta av sitt starka förtroende, involvera medborgarna och främja positiva initiativ?
Inspirerande länkar:
Lärarens guide till klimatmedveten undervisning, Kata Nylén / Natur & Kultur
Klimatpsykologi, Podd: Lära från Lärda
Wikimania 2019: Dela din berättelse om Agenda 2030, UR Samtiden
Jag är en siffra att räkna med!, UNDP Sverige
Öppna data i en hållbar stad
Under 2021 kommer en ny lag om öppna data som sätter större fokus på frågan om "data som resurs" i samhället. Öppna data och Internet of Things (IoT) kommer vara av stor betydelse för implementeringen av Agenda 2030, och flera städer utvecklar idag digitala tvillingar för att simulera olika framtidsscenarion och bättre beskriva, förstå, planera kring klimatförändringar, segregation och samhällets komplexitet i stort.
Öppen data innebär en ökad demokratisk tillgång till information och kunskap. Bibliotek kan gå före och göra ännu mer av sin data digitalt tillgänglig och därigenom främja transparent kunskapsutbyte och medskapande mellan bibliotek och andra aktörer i samhället. Vidare kan bibliotek arbeta praktiskt med att nyttja befintliga öppna resurser, såsom att tillsammans med besökarna bygga egna mätstationer för luftkvalitet i ett världsomspännande projekt för att dela öppen data kring skadliga luftburna partiklar.
Temaspecifika frågeställningar:
Hur kan kunskap och innovation bidra till att nå de globala hållbarhetsmålen?
Hur kan öppna data främja transparent kunskapsutbyte och medskapande mellan bibliotek och andra aktörer i samhället?
Hur ser framtidens smarta bibliotek ut?
Inspirerande länkar:
Öppna data-utredningen överlämnar delbetänkande, Regeringskansliet
Smarta städer och regioner, Boverket
Smarta städer och digitalisering, UR Samtiden
Biblioteken i en cirkulär ekonomi
Det krävs en omställning av samhället för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling. Vi behöver anpassa resursanvändningen så att samhällen kan utvecklas samtidigt som miljöpåverkan minskar.
I motsats till dagens slit-och-släng-samhälle handlar cirkulär ekonomi om att bättre nyttja redan utvunna resurser genom att exempelvis förenkla för reparationer, materialåtervinning och att låna eller hyra produkter istället för att äga densamma. Även DIY-rörelsen kan bidra till minskad konsumtion av nya produkter då det ofta går att tillverka eller förnya sina prylar själv - hållbart och för en billig peng. Det öppnar också upp för ökad tillgänglighet och jämlikhet genom att skräddarsy personliga produkter som inte är storskaligt eller kommersiellt gångbara.
Biblioteket är med utlån av böcker en naturlig plats för ett cirkulärt tänk, och en av få platser som bjuder in folk att spendera tid och ta del av ett brett tjänsteutbud, utan att förväntas konsumera. Numera huserar även flera bibliotek någon form av makermiljö eller skapande verkstad.
Temaspecifika frågeställningar:
Hur kan biblioteken genom att erbjuda cirkulära produkter och tjänster, vara med att utveckla och driva på omställningen till en cirkulär ekonomi?
Hur kan hållbar innovation bidra till ökad jämlikhet och demokrati - där småskalighet och anpassning föregår kommersiella vinstintressen?
Hur kan biblioteken arbeta för att främja hållbar och jämlik innovation samt skapa förutsättningar för möten mellan medborgare och aktörer?
Inspirerande länkar:
Vad menas med cirkulär ekonomi?, Naturskyddsföreningen
Cirkulär ekonomi, Regeringskansliet