MIK-jam

digital biblioteksverksamhet med unga i fokus

Teman

Under MIK-jam arbetar du i grupp med ett av nedan listade teman. Med utgångspunkt i frågeställningarna nedan kommer ni under evenemanget att formulera egna frågeställningar och utmaningar att fördjupa er i.

Frågeställningar för samtliga teman:

  • Hur påverkas de unga?

  • Vilka kunskaper och färdigheter behöver de unga?

  • Hur förstärks utmaningarna av exempelvis språkliga, kulturella och andra barriärer?

  • Hur kan biblioteken arbeta med dessa frågor tillsammans med unga?

  • I en digital värld där tekniken hela tiden utvecklas och där spelreglerna plötsligt kan ändras, hur säkerställer vi att bibliotekens kompetenser är tillräckliga och aktuella?

Använd gärna frågeställningarna som utgångspunkt i era samtal. Utöver dessa, har varje tema specifika frågeställningar.

Nyttiga länkar för samtliga teman:

Yttrandefrihet – barns röster ska höras

FNs konvention om barns rätt är lag och där står det tydligt att barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter. Bibliotek erbjuder många aktiviteter för barn och unga, men går det att göra mer eller annorlunda för att barns egna röster och berättelser ska få höras? Vad innebär det att vara delaktig och hur kan barnen vara delaktiga på riktigt i den vardagliga, såväl fysiska som digitala, verksamheten?

Temaspecifika frågeställningar:

  • Hur skapas en plats där barnen får ta emot och sprida information och tankar av alla slag?

  • Hur blir biblioteket en plats för barnen att uttrycka sig, inte bara i tal och skrift, men även i konstnärliga former eller genom andra uttrycksmedel som barnen själva väljer?

  • Hur kan vi använda barns intresse och kompetens och ta tillvara på deras åsikter när vi skapar MIK-verksamhet på biblioteket?

Hbtqi på bibliotek - för allas jämlikhet

Biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. På svenskspråkiga Wikipedia finns Project HBTQI där bibliotek är viktiga aktörer för att skapa och förbättra plattformens innehåll kring ämnen som rör HBTQI. Vidare ska biblioteken vara en neutral plats samtidigt som ett aktivt urval av exempelvis litteratur och programpunkter alltid behöver göras. Denna utmaning har bland annat lett till hätska diskussioner och även kommunpolitisk inblandning som bemöttes av kärleksbombning när bibliotek har HBTQ-certifierat sin verksamhet.

Temaspecifika frågeställningar:

  • Hur kan vi låta HBTQI-perspektiv genomsyra hela verksamheten och inte belysas endast i särskilda satsningar?

  • Hur kan biblioteken ta tydlig ställning i frågor som kan upplevas som kontroversiella och samtidigt verka för den fria åsiktsbildningen?

  • Hur kan vi bemöta den kritik som menar att biblioteken är alltför “politiserade”?

Ungas skrivande - för, med och av barn

13-18-åringar anger att de en vanlig dag använder internet mer än 5h på sin fritid och att de ägnar för mycket tid åt mobilen, sociala medier, YouTube och datorspel. Ungefär 75% anger samtidigt att de ägnar för lite eller ingen tid åt att läsa böcker eller tidningar, och enligt devisen “inget läsande, inget skrivande” minskar även skrivandet. Idag finns dock digitala verktyg och hjälpmedel som gör det både enklare och mer lustfyllt att både läsa och skriva, och den språkliga förståelsen hos digitala verktyg blir samtidigt allt bättre. Artificiell intelligens kan idag skapa texter som enkelt går att missta för att vara skrivna av t.ex. en elev i skolan. Den fortsatta tekniska utvecklingen kan antas påverka medborgarens lust och behov av att kunna skriva, läsa, granska och tolka information, på sätt som vi kanske inte är medvetna om idag.

Temaspecifika frågeställningar:

  • Vilka behov hos målgruppen barn och unga kan biblioteken möta? Hur kan vi få med barn och unga i arbetet?

  • Vad är digitalt skrivfrämjande? Hur kan biblioteken arbeta digitalt för att bidra till ökat skrivande byggt på lust?

  • Med den tekniska utvecklingen, hur påverkas ungas behov att utveckla läs- och skrivkunnigheter?

Barns rätt till sin kultur - nationella minoriteters, urfolks- och mångspråksperspektiv

Enligt bibliotekslagen ska det svenska biblioteksväsendet erbjuda litteratur och kunskapsförmedling på de nationella minoritetsspråken. Med ett växande utbud låter digitala tjänster barn och unga lustfyllt utforska sitt eget språk och berättande samt ta del av litteratur för alla åldrar. Sociala medier möjliggör för fler att sprida kunskap och intresse om olika kulturer och ett biblioteks makeryta kan exempelvis vara en plats för att skapa 3D-utskrivna traditionella brädspel, personliga kåsor och skoppspolar för vävning eller för att 3D-scanna traditionella smycken.

Temaspecifika frågeställningar:

  • Hur kan vi låta olika kulturers perspektiv genomsyra hela verksamheten och inte belysas endast i särskilda satsningar?

  • Hur blir biblioteket en plats för unga att utforska och uttrycka sin och andras kultur i olika form och medel?

  • Hur kan analoga och digitala verktyg och tjänster användas innovativt för att sprida kunskap och skapa intresse för olika kulturer?